18.6.2020
Professor i barnpsykiatri André Souranders undersökningar har vuxit och blivit en barnpsykiatrisk forskningsenhet med 55 forskare i Åbo. Enheten har bland annat utvecklat digitala tjänster som i forskningen visat sig vara effektiva som stöd för barn och föräldrar. Med hjälp av dem kan man bryta utvecklingen av barnens symtom till psykiska problem i ungdomen och vuxen ålder.
Souranders forskningsteman är bland annat psykosociala och biologiska riskfaktorer för psykiska problem, barns och ungas välbefinnande, hälsobeteende samt förändringar i dessa faktorer som förutspår välbefinnandet i vuxen ålder. Barns och ungas färdigheter i psykisk hälsa samt utvecklingen av familjecentrerade, digitala vårdprogram i ett tidigt skede för riskgrupper har varit en ny typ av initiativ som tillämpat forskningsdata i praktiken och som gett goda resultat.
Professor Sourander har lett flera epidemiologiska forskningsprojekt som främjar uppkomstmekanismer för psykiska problem, tidig identifiering och förebyggande samt med sitt långsiktiga forskningsarbete utrett uppkomstmekanismer och utvecklingsförlopp för psykiatriska störningar av betydelse för folkhälsan.
Psykiska problem har ofta rötterna i barndomen
De centrala psykiatriska problemen i vuxen ålder börjar ofta i barndomen eller under fostertiden. Forskningen har visat att obehandlad beteendestörning i barndomen och relaterade symtom såsom svår mobbning, trotsighet och irritation är betydande riskfaktorer för nästan alla psykiatriska störningar (särskilt missbruksproblem, depression, psykos, bipolär sjukdom och personlighetsstörningar). Riskfaktorerna för dålig livskontroll, rökning och tidig användning av andra rusmedel, övervikt, brottslighet, självmordsförsök och för tidig död är också förhöjda. Resultaten framgick av en undersökning av en grupp ledd av Sourander, där man på riksnivå följde upp livet för 6 000 barn födda 1981, från 8 år till 41 år.
Spiralen kan brytas med tidigt digitalt stöd
Under ledning av Sourander har man börjat utveckla en modell för förebyggande och tidig digital vård för de psykiska och psykosociala problem som hans forskningsgrupp har identifierat som centrala med tanke på folkhälsan.
Vården inriktas på utvecklingsmässigt viktiga övergångsskeden från graviditeten till att den unga blir självständig. Under forskningsprocesserna har man utvecklat verksamhetsmodeller för identifiering av riskgrupper inom hälso- och sjukvården och i skolorna. En del av de verksamhetsmodeller som utvecklats i forskningen har framskridit till ett skede där modellen undersöks som en del av primärvårdens kliniska praxis. Souranders forskningsgrupper har fördomsfritt utnyttjat digitala metoder i genomförandet av interventionsprogrammen.
I kraftfamiljerna stärks föräldrarnas färdigheter för barnens bästa
Gruppen som leds av Sourander har utvecklat verksamhetsmodellen Kraftfamiljer (Voimaperheet) för tidig vård av beteendeproblem hos barn. I den kombineras screening på befolkningsnivå på barnrådgivningen och för riskgrupper den föräldrahandledning som erbjuds via internet och telefon i den digitala vårdmiljön.
Programmets effekt har undersökts med randomiserad kontrollerad forskning (RCT). Resultaten visade att barnets beteende- och ADHD-symtom, ångest och sömnproblem minskade betydligt mer i gruppen som fick behandling än i jämförelsegrupperna och att färdigheterna i föräldraskap förbättrades. Användningen av tjänsterna var betydligt mindre i den grupp som fick vård än i jämförelsegrupperna. Resultaten hölls under en uppföljning på två år.
Verksamhetsmodellen Kraftfamiljer har spridits på olika håll i Finland sedan 2015. Cirka 550 hälsovårdare har utbildats i att utnyttja modellen på fyraårsrådgivningens mottagning. Cirka 50 000 finländska barn har screenats och cirka 3 000 familjer har deltagit i ett föräldrahandledningsprogram som genomförs centraliserat vid Enheten för barnpsykiatrisk forskning.
I Finland har informationskällan Itlas vetenskapliga stöd för tillväxt, som utvärderar effekterna av psykosociala metoder riktade till barn, unga och familjer, klassificerats som en metod för starka forskningsrön och rekommenderar att den sprids i Finland. I Finland används fem starka metoder. Itla överförde år 2019 grupphandledningsmetoden Underbara år (Ihmeelliset vuodet) till Barnpsykiatriska forskningscentralen.
Av barnen med ångest blir upp till åtta av tio utan vård
Ångest är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos barn i skolåldern. Uppskattningsvis 6–18 procent av barnen och ungdomarna i skolåldern lider av betydande ångest, men upp till 80 procent av barnen blir utan vård. Souranders forskningsgrupp har utvecklat en verksamhetsmodell för vård av barnångest i en digital miljö. En RCT-undersökning har genomförts och uppföljningen på två år blir klar i slutet av året.
I undersökningen har man på olika håll i Finland screenat 27 400 barn i årskurserna 4–6 i grundskolan och nästan 500 familjer har fått ett 11-veckors träningsprogram eller ett digitalt informationspaket för jämförelsegruppen. Sourander leder också en omfattande interventionsforskning i depression under graviditeten samt den forskning i studieprogrammet i psykiska färdigheter som utvecklats för högskolestuderande under det första året.
Övriga projekt:
Eurasiatiska forskarnätverket EACMHS utvecklar under Souranders ledning ett universellt, helt digitalt föräldraprogram. Forskarnätverket har i samarbete tidigare genomfört en betydande epidemiologisk undersökning om psykiska problem hos barn. I undersökningen deltog cirka 40 000 barn i åldern 13–16 år från femton europeiska och asiatiska länder.
Sourander har bedrivit banbrytande forskningssamarbete inom perinatal epidemiologi, för vilket flera betydande internationella forskningsfinansiering har beviljats (fem NIH:s RO1- och två Centre of Excellence-finansiering). Syftet med undersökningarna har varit att utreda sambandet mellan graviditetens och den tidiga barndomens utveckling och centrala senare störningar såsom schizofreni, bipolär sjukdom, autism, Tourettes syndrom, ADHD, depression och ångest.
Undersökningarna är omfattande fall-kontrollundersökningar. I depressionskohorten finns cirka 37 700 deprimerade avkommor och 149 000 kontrollpersoner och i beteendestörningskohorten över 14 000 fall och nästan 55 000 kontrollpersoner. I undersökningen utnyttjas Finnish Maternity Cohort (FMC)-serumbanken, som består av prover som tagits och förvarats för screening av infektioner under graviditeten. Uppgifterna har kopplats till finländska registeruppgifter i fall-kontrollsystemet och man har utrett bland annat sambandet mellan inflammationsfaktorer under graviditeten, miljögifter, metaboliter i tobak, D-vitamin och olika hormoner och avkomlingars neuropsykiatriska sjukdomar.
Dessutom har man i den omfattande befolkningsbaserade födelsekohortundersökningen med Centre of Excellence-finansiering som leds av Sourander kunnat påvisa att mammans användning av SSRI-läkemedel under graviditeten avsevärt ökade risken för barnen att insjukna i depression jämfört med barn vars mammors depression inte behandlades med läkemedel.
Barnpsykiatriska forskningscentralen
Barnpsykiatriska forskningscentralen, som grundats och leds av Sourander, verkar vid Åbo universitet och Åucs. Den har utsetts till spetskompetensenhet inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 2019 och 2020. På tio år har centret vuxit till en gemenskap med 55 anställda som omfattar forskare, doktorander, statistiker, forskningsskötare, familjetränare, forskningskoordinatorer och annan administrativ personal. Dessutom arbetar 15 forskare med egen finansiering vid centret. Hela forskningscentret är verksamt med hjälp av extern finansiering.
Centret är en del av INVEST-forskningssammanslutningen för ojämlikhet, interventioner och välfärdssamhället, som är ett av sex flaggskepp för Finlands Akademis forskning och det enda flaggskeppet vid Åbo universitet. Programmet stöder högklassig forskning med ett brett samhälleligt genomslag. INVEST barnpsykiatrin, som leds av Sourander, utvecklar, utvärderar och implementerar tidiga distansvårdsprogram med låg tröskel samt digitala program som främjar den mentala hälsan och riktar sig till olika befolkningsgrupper.
Vid forskningsenheten finns också den 3-åriga implementeringsprofessuren som Självständighetsjubileets barnstiftelse donerat till Åbo universitet. Professuren är den ena av de två professurerna i branschen i Finland. Den exceptionella implementeringsforskningen skapar en praktisk grund för att utveckla barns och ungas välbefinnande och förebygga marginalisering.
Forskningscentralen producerar vetenskaplig information inom barnpsykiatrin, verkar i olika nationella och internationella forskningsnätverk och stöder för sin del utvecklingen av servicesystemet samt den medicinska undervisningen.
Mer information:
Professor André Sourander, e-post: andsou (at) utu.fi, tfn 050 365 3447.