STÖD FÖR FORSKNING OCH FRAMTIDEN – TYKS-STIFTELSEN 25 ÅR
TYKS-stiftelsen grundades hösten 1999 och 2025 blir dess 25:e hela verksamhetsår. Stiftelsen firar sitt jubileum genom att uppfylla sitt grundläggande uppdrag – att dela ut stipendier till medicinska och hälsovetenskapliga forskare i Åboregionen och genom att upprätthålla en forskningsenhet på Sirkkalangatan som erbjuder arbetsplatser för arton forskare.
Stiftelsen kommer att publicera sin historia under året och fira sitt jubileum med en gala i november.
Under sin existens har stiftelsen samlat betydande investeringsförmögenhet och med dess avkastning den kan bidra till att stödja forskares arbete, särskilt de som är i början av sin forskningskarriär. Donatorerna som har stöttat stiftelsen genom åren är viktiga för oss. Vi behöver dock fortfarande stödjare, säger Minna Lukkarinen, verkställande direktör för TYKS-stiftelsen och specialist i pediatrik.
Stipendier för jubileumsåret
TYKS-stiftelsen stöder i stort forskning inom medicin, omvårdnad och hälsovetenskap som gynnar diagnostiken och utvecklingen av patientvården.
Totalt 247 forskare ansökte om bidrag i denna omgång. Stöd beviljades till 35 medicinska och 12 omvårdnads- och hälsovetenskapliga forskare för arbete, och till 32 forskare i form av resebidrag. Majoriteten av de som får stöd är doktorander, det vill säga forskare i början av sin karriär.
Nedan följer tre exempel på doktorandforskning som får stöd under 2025:
Odontologie licentiat Juuso Arkkila: Sambandet mellan tandläkarskräck och temperament och personlighet i FinnBrain- och norra Finlands kohorter 1966 och 1986 (Tandvård, 5 000 €)
En tredjedel av finländarna lider av någon grad av tandvårdsrädsla, och nästan var tionde lider av en stark tandvårdsrädsla. Så tandläkarskräck är mycket vanligt. Studien fördjupar sig i det tidigare okända ämnet om sambandet mellan temperament och personlighet samt tandvårdsrädsla hos den vuxna befolkningen med hjälp av stora populationsdata. Förutom att identifiera orsakerna till rädsla är målet att studera de beteendepsykologiska egenskaperna hos dem som lider av svår tandvårdsrädsla och att fördjupa forskningskunskapen om sambandet mellan psykiska störningar, såsom generaliserad ångest och depression, och rädsla.
Forskningen handleddes av professor i socialodontologi Satu Lahti och docent Vesa Pohjola. Forskningen bedrivs vid Åbo universitet.
Med.lic Konsta Kuusento: Förändringar i kortisol i håret under pensionering (Geriatri, 3000 €)
Förändringar i pensioneringen har hittills mätts med hjälp av subjektiva mått, såsom intervjuer och frågeformulär. Mer objektiva mätare har använts endast i begränsad utsträckning. Vårt mål är att mäta förändringar i kroppens stresshormon, kortisol, i hårprover under pensionering i en longitudinell kontext. Därtill är syftet att avgöra om arbetsstressfaktorer, såsom skiftarbete, är associerade med förändringar i hårkortisol.
Avhandlingen är en del av Finnish Retirement and Aging study. FIREA är en studie som inleddes vid Åbo universitet år 2013, vars huvudsyfte är att undersöka förändringar i livsstil, hälsa och funktionsförmåga, samt de faktorer som påverkar dem, vid och efter pensionsåldern. Handledare är professor i folkhälsa Sari Stenholm, som också är FIREAs huvudforskare.
Psykolog Maija Juntunen: Kognitiv och akademisk prestation samt psykosocial utveckling hos barn som adopterades till Finland på 2000-talet vid åtta års ålder (Psykologi, 3 000 euro)
”Jag skriver min doktorsavhandling i forskningsprojektet FinAdo-2 som grundats av min handledare, docent Helena Lapinleimu, och som undersöker hälsa, välbefinnande, utveckling och anpassning hos 150 barn som adopterats internationellt till Finland under 2000-talet. Delstudierna i min avhandling undersöker kognitiv prestation, inlärning och psykosocialt välbefinnande hos adopterade barn i andra klass, samt de risk- och skyddsfaktorer som påverkar dessa. Beträffande riskfaktorer är det intressant att undersöka om till exempel de tidiga uppväxtförhållandena som råder i barnets födelseland, såsom institutions- eller familjeplacering eller antalet placeringar, påverkar det adopterade barnets kognitiva eller psykologiska välbefinnande i skolåldern. Det adopterade barnets fysiska hälsa under adoptionsfasen, liksom interaktionen mellan det adopterade barnet och föräldern och förändringarna i dess kvalitet efter adoptionen, kan också förutsäga barnets kognitiva och psykologiska välbefinnande i skolåldern.”
Baserat på forskningen kan vi upptäcka potentiella stödbehov hos adopterade barn snabbare än tidigare och erbjuda hjälp i tid. Vi kan betjäna neuropsykologer och psykologer som arbetar kliniskt genom att ge rekommendationer om screeningmetoder för adopterade barns utvecklingsmässiga och psykosociala utveckling, samt andra metoder och tidpunkter för neuropsykologisk forskning.
TYKS-stiftelsen informerar på sin webbplats om hur tidigare finansierad forskning framskrider i form av forskarberättelser. Stiftelsens webbplats innehåller berättelser om betydelsen av de anslag de fått, inklusive de från FD Taru Garthwaite, HvM Noora Narsakka och med.kand Niina Viitaharju, som fick bidrag 2024.
YTTERLIGARE INFORMATION:
Verkställande direktör Minna Lukkarinen, e-post: minna.lukkarinen (at) utu.fi och tel. 040 701 7876